Czernowitz i Tjernivtsi: väggreklam och målade butiksnamn

Tjernivtsi i ukrainska Bukovina är en av de europeiska städer som genomgått stora etnodemografiska förändringar under 1900-talet till följd av folkmord, deportationer och befolkningsutbyten såväl som mer traditionell migration. I Czernowitz som staden hette på den österrikiska tiden (1775-1918) och under mellankrigstiden då staden tillhörde Rumänien och bar namnet Cernauti var de största etniska grupperna ukrainare, rumäner, judar, tyskar, armenier och polacker. Polackerna började flytta ut redan under den rumänska tiden, men många av dem gav, liksom de oftast polsktalande armenierna, sig av i samband med andra världskrigets utbrott. De lokala tyskarna evakuerades till Tyskland efter överenskommelse mellan Nazi-Tyskland och Sovjetunionen 1940. En stor del av stadens judiska befolkning mördades under förintelsen, och de flesta judiska överlevande valde att ta sig vidare till Israel och USA efter kriget. I de lokala tysk- och jiddischtalande judarnas ställe kom bl.a. ofta rysktalande judar från Bessarabien och Podolien, vilket gjorde att staden hade en stor, om än till stor del nyinflyttad judisk befolkning fram till första utvandringsvågen på 1970-talet. Många rumäner och delar av den ursprungliga ukrainska stadsbefolkningen flydde eller deporterades österut av sovjetmakten. Många andra ukrainare, och för den delen rumäner, har därefter flyttat in från den omgivande landsbygden.

Få stadsbor har dock far- och morföräldrar som bodde i staden före andra världskriget, vilket gör att det finns stora luckor i det lokala historiska minnet och en viss ambivalens i hur man förhåller sig till stadens materiella kulturarv. Kontinuiteten har på många sätt representerats av det byggda kulturarvet, stadens välkända och varierade arkitektoniska rikedom, främst från den österrikiska men även från den rumänska tiden. Den tyskspråkiga litteraturen som många i västra Europa förknippar med Czernowitz genom namn som Paul Celan och Roza Ausländer har först under den ukrainska postsovjetiska tiden kommit intresserade invånare till del.

Här och var i staden kan man även stöta på mer vernakulära minnesbilder av stadens förflutna genom resterna av väggreklam och målade butiksnamn som ännu syns på några husfasader. Där kan man på de understundom ganska slitna husväggarna se hur affärsinnehavarna, oftast med judiska namn, målade sitt butiksnamn eller gjorde reklam för sin varor på tyska eller rumänska. I med samband med förberedelserna inför 600-årsjubiléet av, som det heter här, det första skriftliga omnämnandet av Tjernivtsi, 2008, sökte stadens myndighet för bevarandet av kulturarvet frigöra och lyfta fram de fåtaliga vägginskriptionerna från affärslivet i Czernowitz och Cernauti. Den otympliga beteckningen på jubileet beror på att det inte var mycket till stad som omnämndes i dokumentationen hos den moldaviska fursten Alexander den Gode – det var på sin höjd tal om en liten handelsplats och senare en tullstation. När staden blev österrikisk 1775 bodde bara några hundra familjer i staden, kanske en knapp tredjedel ortodoxa judar, resten ortodoxt kristna förfäder till dagens ukrainare och rumäner. Bebyggelsen blev till stad först under den österrikiska tiden och Tjernivtsi får därför betrakta som en ung stad, 600-årsjubileet till trots. Staden gör alltså ansträngningar, till en ganska blygsam kostnad kan man förmoda, för att lyfta fram dessa vernakulära minnesbilder och knyta an till det förflutna. Samma sak man kan för övrigt se också i centrala Lviv (Lemberg, Lwów o.s.v.), en annan västukrainsk stad med en ur denna synpunkt liknande historia.

Två av dessa fåtaliga minnesskärvor är bevarade på Henri Barbussegatan, gamla Synagogengasse, som var livsnerven i den gamla moldaviska staden där dagens Tjernivtsi tog sin början. Detta är den nedre delen av staden där en stor del av befolkningen fram till andra världskriget utgjordes av ortodox jiddischtalande arbetarklass, även om här även bodde ukrainska och rumänska familjer. Längs Synagogengasse låg förutom bostadshus och affärer de ortodoxa judarnas stora synagoga, ett judiskt sjukhus och flera föreningslokaler. Roza Ausländer föddes för övrigt i ett hus på granngatan Sahajdatjnyj, tidigare Springbrunnengasse. Henri Barbussegatan är ett av många kvarblivna gatunamn från den sovjetiska tiden. I den nedre delen av staden låg ghettot dit den judiska medelklassen från stadens övre delar skickades i väntan på deportation och ofta en säker död till lägren i Transnistrien efter den tyska och rumänska inmarschen 1941.Pictor de Firme Isak Eisikowicz. Fondat 1910, Henri Barbussegatan, Tjernivtsi. Gatan hette Synagogengasse under Österrike, Wilsongatan under den rumänska mellankrigstiden.

Pictor de Firme Isak Eisikowicz. Fondat 1910, Henri Barbussegatan, Tjernivtsi. Gatan hette Synagogengasse under Österrike, Wilsongatan under den rumänska mellankrigstiden.
Butiksnamn Wolf Mandel, Henri Barbussegatan, Tjernivtsi. Husets ägare ska ha levt kvar på översta våningen till 1947. Samma familjer som flyttade in efter 1945 bor fortfarande kvar i huset.

Butiksnamn Wolf Mandel, Henri Barbussegatan, Tjernivtsi. Husets ägare ska ha levt kvar på översta våningen till 1947. Samma familjer som flyttade in efter 1945 bor fortfarande kvar i huset.

I den praktfulla övre delen av staden finns också några exempel på bevarad väggreklam:

Bevarat butiksnamn  Leon Schrenzel, 28 junigatan, Tjernivtsi. Gatan hette Franzensgasse på den österrikiska tiden och 11 novembergatan under den rumänska, efter datumet för Bukovinas anslutning till Rumänien 11 november 1918. Dagens namn är sovjetiskt och hedrar minnet av områdets införlivande med Sovjetukraina 1940.

Bevarat butiksnamn Leon Schrenzel, 28 junigatan, Tjernivtsi. Gatan hette Franzensgasse på den österrikiska tiden och 11 novembergatan under den rumänska, efter datumet för Bukovinas anslutning till Rumänien 11 november 1918. Dagens namn är sovjetiskt och hedrar minnet av områdets införlivande med Sovjetukraina 1940.

Väggreklam Milchmeierei. Milch-Kaffe-Tee. Täglich Frisch Gebak, Lysenkogatan, Tjernivtsi. Gatan, som löper förbi Tetatertorgets nordsida, kallades Rotkirchgasse under Habsburg och Ion Gramada efter en rumänsk politiker under mellankrigstiden. Dagens namn har gatan efter den främste ukrainske tonsättaren Mykola Lysenko.

Väggreklam Milchmeierei. Milch-Kaffe-Tee. Täglich frisches Gebak, Lysenkogatan, Tjernivtsi. Gatan, som löper förbi Teatertorgets nordsida, kallades Rotkirchgasse under Habsburg och Ion Gramada efter en rumänsk politiker under mellankrigstiden. Dagens namn har gatan efter den främste ukrainske tonsättaren Mykola Lysenko.

Rumänskspråkigt material: på Gorkijgatan vid Filharmonitorget:

Gammal väggreklam på Gorkijgatan. Gatan hette Stefaniegasse under Österrike och Eminescugatan, efter den rumänske nationalskalden som föddes och växte upp i staden, under mellankrigstiden.

Gammal väggreklam på Gorkijgatan. Gatan hette Stefaniegasse under Österrike och Eminescugatan, efter den rumänske nationalskalden som växte upp i staden, under mellankrigstiden.

Gammal väggreklam på Gorkijgatan.

Gammal väggreklam på Gorkijgatan.

Gammal väggreklam, Gorkijgatan.

Gammal väggreklam, Gorkijgatan.

Rester av rumänskspråkigt målat butiksnamn, Zan'kovets'kagatan, Tjernivtsi. Gatan består av tidigare Hormuzachigasse, uppkallad efter en lokal rumänsk adelsfamilj, och Karolinengasse. Maria Zan'kovets'ka var en berömd ukrainsk operasångerska.

Rester av rumänskspråkigt målat butiksnamn, Zan’kovets’kagatan, Tjernivtsi. Gatan består av tidigare Hormuzachigasse, uppkallad efter en lokal rumänsk adelsfamilj, och Karolinengasse. Maria Zan’kovets’ka var en berömd ukrainsk operasångerska.

Bierhalle zum Stefanskeller. Tyskspråkig reklam alldeles i början på paradgatan som idag bär namnet Olha Kobylianska (på den österrikiska tiden Herrengasse, på den rumänska Jancu Flondor). Olha Kobyljanska var en av Ukrainas mest framträdande författare, uppväxt i Czernowitz, skrev på polska och tyska innan hon började skriva på ukrainska.

Bierhalle zum Stefanskeller. Tyskspråkig reklam alldeles i början på paradgatan som idag bär namnet Olha Kobylianska (på den österrikiska tiden Herrengasse, på den rumänska Jancu Flondor). Olha Kobyljanska var en av Ukrainas mest framträdande författare, uppväxt i Czernowitz, skrev på polska och tyska innan hon började skriva på ukrainska.

Alla foton tagna av Niklas Bernsand, Tjernivtsi, april 2013

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s